Blommster Konungen
Carl von Linné

Linné klassificerade naturen på ett så pass bra sätt att detta system, kallat Systema naturæ, med tiden kom att användas över hela världen.
Han förenklade även sättet att ge vetenskapliga, internationella, namn på växter och djur.
Namngivningssystemet, med två latinska namn för varje djur- och växtart, används än idag över hela världen och förenklar
kommunikationen mellan olika länders botanister, trädgårdsodlare, fågelskådare o.s.v.
Egentligen hette han ju först Carl N. Linnæus (med mellannamnet Nicolaus, efter sin far).
Rektorn vid skolan i Växjö föredrog dock att kalla honom Carolus Linnæus; Carl blir Carolus på latin.
När Linné blev berömd utomlands hette han ännu Linnæus i efternamn. Därför kallar engelsmän, amerikaner och många andra honom fortfarande för Linnæus.
Men egentligen heter han ju Carl von Linné; vilket är namnet han fick efter att ha adlats 1757/1762.

Som professor i Uppsala gjorde sig Linné mycket populär bland studenterna, bland annat tack vare sin stora entusiasm och annorlunda sätt att undervisa.
Han lockade även till sig många utländska studenter.
Flera av studenterna fick möjlighet att följa med ut på viktiga expeditioner för att utforska naturen i fjärran länder.
De sände hem många nya arter av växter och djur till Linné. Så när han, 1753, publicerade sitt latinska namngivningssystem för växter och 1758 för djur,
kunde han ge namn åt många exotiska arter. Detta sätt att ge vetenskapliga namn används än idag över hela världen.

Linné avled den 10 januari 1778. Han efterträddes som professor av sin son.
Sonen dog dock redan 1783. Då sålde Sara Lisa Linnés samlingar, bestående av tiotusentals växter, djur och mineral samt tusentals böcker, till en engelsman.
Linnésamlingarna finns fortfarande i London.
Två av Linnés döttrar fick barn och det finns idag cirka 200 ättlingar till Linné. Dock ingen med namnet "von Linné" eftersom Linnés son aldrig gifte sig.
Linnés klassificering av naturen och hans namngivningssystem spreds över hela världen och gör att man i alla länders skolböcker om naturen nämner Carl von Linné från Uppsala i Sverige.
Efter Linnés död fanns det många som hyllade honom och än idag säger man att vi svenskar är påverkade av hans känsla för naturen.
Den tyske författaren Goethe skrev; "Med undantag för Shakespeare och Spinoza, känner jag ingen bland de inte längre levande som så starkt har influerat mig."
August Strindberg var också full av beundran för Linné och skrev "Linné var egentligen en poet, som råkade bli naturforskare".

"Ättling av präster på fäderne och möderne, uppvuxen i ett ensligt småländskt prästhem, har Linné, skriver Levertin,
"från barndomen levat sig in lika mycket i Bibelns och särskilt gamla testamentets tankar som i dess anda och bokstav.
Linné är av alla seklets män den ende store skriftställare, som tänker bibliskt, känner bibliskt och skriver bibliskt.
icke minst i sin Nemesis Divina.
"Utom självbiografier och brev med intima självbekännelser har Linné efterlemnat ett manuskript, som han troligen aldrig ämnat för offentligheten utan främst avsett för sin ende sons personliga bruk. Det är Nemesis Divina."
I boken har Linné samlat människoöden som han mött under hela sin livstid, där han tydligt kan se hur oförätter som människor begått mot varandra, straffas senare i livet, som om en gudomliga lag (Nemesis Divina) låg bakom.